Det är viktigt med evidens och kunskapsbaserad behandling och att de metoder som används är väl beprövade och inte är något som exprimenteras fram på våra ungdomar. De är alldeles för viktiga för att bli ett forskningsprojekt.

 

Lika viktigt är att göra en behovsanalys för att veta vilka interventioner som skall prioriteras först. En behovsanalys är uppdelad på probleminventering, stöd och riskinventering samt innehåller en hel eller valda delar av en basutredning.

Vi tycker att det är viktigt att klienten deltar i behovsanalysen, därför gör vi alltid en ADAD först - för att sedan gemensamt (via feedback formulär) utvärdera vilket eller vilka områden vi bör titta närmare på. På Källtorp kan vi göra social, medicinsk, pedagogisk och psykologisk utredning. Finns det behov kan vi fortsätta utreda neuropsykiatrisk problematik eller en fullständig psykiatrisk utredning och göra en stöd och riskinventering (SAVRY) före en eventuell flytt hem eller till familjehem.

 

En sak som många glömmer är att ett problem eller diagnos inte är statisk. En ny miljö, andra regler, medicin, behandling eller att man inte står under gamla (kanske negativa) vänners infytande påverkar ofta beteendet för de som flyttar till ett utredningshem eller behandlingshem. Då är det viktigt att man på ett objektivt sätt klarar av att mäta denna förändring, så att klienten får den hjälp de behöver. På Källtorp har vi valt att jobba med beteendeskattningar, observationsanalyser och målreflektioner.

 

Allt detta menar vi är viktigt för att kunna erbjuda en strukturerad behandling. Veta vad som behöver åtgärdas, med vilka metoder vi ska jobba med och hur klienten svarar på behandlingen. 

 

 

Vi vågar påstå att de behandlingshem som jobbar med strukturerad behandling inte bara kan erbjuda klienten en skräddarsydd behandling som hjälper både på kort och lång sikt - utan att vi även förkortar vistelsen på behandlingshemmet för klienten. Vilket i sin tur blir mer kostnadseffektivt utan att göra avkall på insatserna.

 

Behandlingshemmet Källtorp har funnits sedan 1989 och har sedan starten jobbat med ungdomar som har olika typer av diagnoser. Vi har sedan 2004 utvärderat och kvalitetssäkrat vården. Idag vet vi att flickor och pojkar med (ofta fler) diagnoser som Borderline, Asperger, Tourette och ADHD kan få bra hjälp av oss och vi har en lång erfarenhet av hur vi ska bemöta dessa ungdomar.

 

Vi delar upp vården i olika faser och upprättar individuella behandlingsplaner tillsammans med socialtjänst, föräldrar och klienten. Fas 1 innehåller behovsanalysen och probleminventeringen. Då jobbar personalen mycket med omgivning, regler, rutiner, struktur och lösningsfokuserade samtal. Vi utgår mycket från Maslows behovspyramid, DiClementes förändringscirkel och med kartläggning av det som har fungerat. När vi har fått en klarare bild av var problemet eller problemen finns går vi in i fas 2. I den här fasen jobbar vi med att få klienten att förstå problemen (sjukdominsikt, realitetsanpassning osv). och blir mer aktiva med behandlingsmetoder som är anpassade för problembilden. Nu börjar vi också att jobba mer med familjen, skolan och den sociala biten. Här jobbar vi med social färdighetsträning, evidensbaserade metoder som ART, rePulse, ACT, MI och LIP. Finns det behov av terapuet så kommer oftast han eller hon in här. Nu mäter vi också beteendet och sammanställer det med observationsanalyser och målreflektioner. Klienten själv är med och skattar sin utveckling via YSR och nästa steg (en kognitiv trappa). Vi jobbar hela tiden med ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Här arbetar vi efter modeller som Carl Rogers klientfokuserade förhållningssätt, Ben Furmans jag kan modell och olika insiktsträningar som att kunna ta och ge kritik, diagnosbeskrivningar utifrån socialpsykologiska -, biologiska och kognitiva perspektiv mm. När vi, klienten , socialtjänsten och föräldrarna har fått större insikter om hur diagnosen fungerar för klienten (beteenden) och vad som löser ut beteendet går vi in i fas 3.

I den här fasen fokuserar vi på att överföra det som nu har börjat fungera bra på behandlingshemmet till hemmet och skolan. Vi tar med oss framgångarna och prövar färdigheterna i olika kontexter. Självklart fortsätter vi med beteendeskattningar och observationsanalyser mm. I den här fasen blir kontaktpersoner och eventuella familjehem viktiga som en del av systemet. Fas 4 handlar om olika typer av färdighetsträningar, upprättande av strategier, ADL träning är viktig för att cementera det "nya" systemet. Här är det viktigt att fortsätta mätandet och börja räkna lyckanden istället för misslyckanden. Nu jobbar vi åter igen med lösningsfokuserade metoder och självskattningsinstrument. Fas 5 är utslussningsfasen. Där vi jobbar med bestämda möten för samtal och där vi jobbar med dygnetruntjour och mycket telefonsamtal. Nu består teamet av kontaktperson på behandlingshemmet, kontakperson, fasmiljehem eller/och föräldrarna. Fas 6 är fasen där behandlingshemmet avslutar sin del av uppdraget.